Min mamma sa saker till mig sitt sista levnadsår! Jag tror hon visste att hon skulle dö! Jag tror att hon ville förmedla sina erfarenheter! Det är mer än 20 år sedan, men hon sa många bra saker! Jag antar att en del har passerat utan att jag la märke till dem, men en sak kommer jag ihåg! Hon sa, bara några månader innan hon dog, att jag inte ska försöka vara så duktig jämt, för ingen kommer att tacka mig för det! Inser nu hur rätt hon hade! Inser att jag lyssnat men inte tagit in det riktigt! För jag har fortsatt att försöka vara duktig, ingen har tackat mig! Ingen kommer att tacka mig! Det gäller bara att sluta ha dåligt samvete för det jag inte gör, lättare sagt än gjort!
En annan sak hon sa, var att jag inte fick jämföra mina barn med mina syskons barn, det är lättare att förstå, i synnerhet nu när de är vuxna! För de är nu härliga ungdomar allihopa, men olika! Och det är väl tur att de inte är lika!!!
Önskar ofta att jag hade min mamma här i livet, och pappa också, men nu är det inte så och jag får vara vuxen på egen hand! Vill ha deras stöd nu när jag behöver det, men vet i mitt inre att de skulle stått där som stöd om de funnits kvar!