onsdag 4 september 2013

Livet kan hänga på en skör tråd!

Nu är jag tillbaka!
Jag kan ju inte skylla på att jag inte har tid att skriva nu!

För alla som undrar så gick det till så här!
Jag jobbade som vanligt på fredagen, stannade kvar en kvart extra på jobbet för att uppgradera kassaprogrammet! Lukas hjälpte mig med det genom att fjärrstyra datorn på jobbet! Tekniken är fantastisk!

När jag kom hem stod Bengt och målade, han hade inte hunnit göra fredagsdrinken som vi brukar ta före maten, men jag tog en öl istället för jag var törstig! Sen blev jag jätte trött! Vi satte oss till bords, min hunger försvann och jag blev svimfärdig! Bengt hjälpte mig till toaletten där jag började kräkas, och jag kräktes mycket...blod, både färskt och levrat! Blev lite matt och gick och la mig tidigt!

På lördagen kände jag mig bra, jag åt frukost som vanligt! Men den rann rakt igenom tillsammans med en massa blod! Då ringde jag vårdcentralen och fick tid kl 15.00 (jag sa att jag kunde komma efter 14.00, för jag skulle ju jobba)!

På vårdcentralen gick det rätt fort, akutremiss till UAS, så det var bara att sätta sig i bilen! Jag trodde i min enfald att jag skulle få Losec och sen åka hem! Men jag fick förtur på akuten och inläggning!

Skiktröntgen och gastronomi visade bråck (tre st) på tolvfingertarmen och/eller svalget! Eventuellt är det skador på levern också! Förbereder mig på ett fortsatt liv utan alkohol!

Det börjar gå in i mitt huvud att det blev rätt allvarligt, att det kunde ha gått riktigt illa! Att det här är en åkomma som man faktiskt kan dö av! Jag är tacksam att Bengt övertalade mig att ringa vårdcentralen! Att jag fick en läkare som skickade mig till UAS och att jag får så bra vård här!

Inser att livet kan hänga på en skör tråd, den här gången höll den!

3 kommentarer:

Virriga Vero sa...

Tack o lov att du kom in.

Kram!

Hjärtan i livet sa...

Visst är det väl konstigt att kroppen inte säger till tidigare att det är något som inte stämmer, varför vänta tills det är så allvarligt att man måste ligga på sjukhus i flera dagar. Skönt att du får utmärkt vård men jag hoppas att du får åka hem snart för det är alltid skönast att vara hemma då man är sjuk. Ta hand om dig!
Eva

Nattlärkan sa...

Kanske att kroppen sa till tidigare, men jag lyssnade nog inte!